Fredrik Svenaeus, filosof och professor vid Södertörns högskola, vad handlar din senaste bok "Tabletter för känsliga själar, den antidepressiva revolutionen" om?
– De senaste femton åren har försäljningen av antidepressiva mediciner ökat med 700 procent. Idag tar en halv miljon svenskar antidepressiv medicin och två miljoner förväntas göra det någon gång i livet. I boken försöker jag borra djupare i vad detta beror på, ur ett filosofiskt perspektiv, eftersom det är mitt vetenskapsområde.
Vad beror då den dramatiska ökningen på?
– En enkel förklaring kan vara att detta är en ny typ av läkemedel som aldrig funnits tidigare, men nu är tillgänglig och faktiskt fyller ett behov hos oss. Men troligen är förklaringen mer komplex än så och i boken tar jag ett flertal olika angreppssätt på frågan.
– Jag försöker i första hand spegla den roll som känslorna spelar i våra liv. Speciellt hos de av oss som är mer av känsliga själar än andra: de personer vars känsloliv är svajigare än genomsnittets, de som känner av omvärldens krav, behov och förväntningar med större intensitet än vad som kanske är bra för dem själva.
Du tittar också på användningen av läkemedlen ur ett samhällsperspektiv - varför då?
– När dessa läkemedel kom ut på marknaden befann sig Sverige i en djup lågkonjunktur och många människor befann sig i pressade situationer, både privat och i arbetslivet. Boken granskar på vilket sätt samhällsklimat och tidstypiska värderingar samverkar med den antidepressiva revolutionen.
– Jag har gjort intervjuer med ett 30-tal läkare och patienter i Stockholmområdet och tar upp hur diagnoserna depression och ångestsyndrom ställs och vad som är skillnaden mellan friskt och sjukt.
Vem skriver du för, vilka vill du ska läsa boken?
– Mitt mål har varit att skriva mer populärvetenskapligt och på så sätt nå ut till fler än bara forskare. Jag hoppas att allt från läkare och sjukvårdspersonal till allmänt intresserade av området kan ta till sig boken.
Du är professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, vad betyder praktisk kunskap?
– Praktisk kunskap består av erfarenheter ur yrkesvardagen och kallas därför också för ”tyst" kunskap. I motsats till den teoretiska kunskapen återfinns den inte i läroböcker utan finns hos personer med yrken där mötet med andra är centralt, som läkare, lärare, sjuksköterskor, psykologer och poliser.
– Centrum för praktisk kunskap ger såväl en magisterutbildning som uppdragsutbildningar i ämnet, där studenterna får dokumentera och reflektera över den kunskap de bär med sig.